Bortom Svedala

Igårkväll hade jag svårt att somna. När jag äntligen sover riktigt härligt och djupt vaknar jag av att någon galning drar mig i foten och säger mitt namn. Upprepade gånger. Pelle. Som behöver hjälp.

Storasyster har kräkt ner sig och sin säng och det krävs insater från båda föräldrarna. Efter vad som känns som en evighet ligger vi alla tre i föräldrasängen (med spann nära tillhands) och lyssnar på lillebrors snarkningar från spjälsängen. Snart vaknar även han och en ny cirkusrunda inleds.

Behöver jag säga att jag är trött? Jag är trött.

Å andra sidan mår storasyster bättre och vi kan ha en mysig dag hemma bara hon och jag. Å för det tredje så mår jag lite illa. Fast det är nog alla pepparkakor jag klämde för en liten stund sedan...