Bortom Svedala

Vi drog norrut. Utan barn. För att Kusinen i Umeå gifte sig. Efter en del tankearbete, bestämde vi oss för att åka utan barnen. Storasyster spenderade helgen hos farmor och Lillebror stannade hemma i huset med mormor.

Andra släktingar hade valt det hotell som vi bodde på. Pelles mormor och morfar bodde t ex vägg i vägg med oss. Pelles morbror tyckte det var ganska lustigt...

Vi kom upp på fredagen, och gick en kort promenad längs älven. Vackert. Och vilket vackert väder. Björkarnas stad visade verkligen sig från sin bästa sida! På kvällen satt vi och drack öl på en restaurangbåt som låg längs kajen. 

På lördagen undersökte jag shoppingutbudet i Umeå. Helt OK. Köpte ett par skor. Och ångrar att jag inte köpte ett par till som jag hittade. Och att jag inte köpte Odd Molly-toppen jag gillade. Jag gillar en del av OM-plaggen, men är samtidigt lite kluven. Märket har blivit lite av en uniform för småbarnsmammor. Som kör Urban Jungle-vagnar och dricker latte. Och när man kan bocka av två av tre (eller är det tre av fyra?) kan det vara läge att tänka - är detta jag? Och är jag då blond och äpplekindad? Pelle menar nämligen att det är lite av ett krav för att fixa OM-stilen med små blåvita rutor och rosetter. Och jag håller till viss del med. Det är dessutom inte de plaggen jag gillar.

Oj! Detta blev aningen fragmentariskt. Men jag publicerar nu, och redigerar vid senare tillfälle. Om inte annat så i mitt huvud. 

Jag har inte glömt bort bloggen. Jag har skrivit en massa inlägg. I mitt huvud. Och tänkt att "Sen". Eller "Om en stund". Antar att det är "Sen" nu.

Det har hursomhelst hänt en massa sedan sist. Saker som förtjänar egna inlägg.